Göteborgs Hamn är skyddsobjektklassat.

Göteborgs Hamn med alla terminaler är klassade som skyddsobjekt och omfattas av lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och skyddslagen. De är även  klassade som sjöfartsskyddsanläggningar. Sjöfartsskydd är ett samlat begrepp för de åtgärder som beslutats för att skydda sjöfarten mot olika former av yttre hot. Det innebär höga krav på säkerheten, till exempel tillträdeskontroller samt foto- och filmförbud.

Terminalerna ingår i EU:s hamnskyddslag som har tillkommit för att tillse att EU-kritiska hamnar ska kunna hållas öppna även i de högre skyddsnivåerna. Göteborgs Hamn omfattas också av säkerhetsskyddslagen om Sveriges säkerhet och Sveriges funktionalitet.

Tillgången till transocean direktsjöfart utgör en strategisk funktion för svenskt näringsliv. EU ser dessutom Göteborgs Hamn som ett viktigt godsnav ur nationell aspekt och inom det transeuropeiska transportnätet.

Genomgång av säkerhetsskyddet.

Hamnen jobbar systematiskt med säkerhetsarbete och gör kontinuerliga genomgångar av säkerhetsskyddet. Under året har detta varit i fokus och till följd av Rysslands invasion av Ukraina gjordes ytterligare en genomgång av säkerhetsarbetet. Kriget i Ukraina har medfört en förändring i synen på säkerhetsarbete. En viss förhöjning har skett i valda delar och det har även gjorts en översyn och uppdatering av kontaktvägar. Dessutom har hamnen genomfört två hamnskyddsövningar, 38 skyddsövningar tillsammans med terminaloperatörer och färdigställt en reservledningscentral som vid behov kan leda säkerhetsarbetet i hamnen.

Koden gäller fartyg och hamnanläggningar, det vill säga platser där personer eller gods förflyttas till och från fartyg eller där hamntjänster tillhandahålls. Reglerna trädde i kraft 1 juli 2004 och benämns på svenska som sjöfartsskydd, för att skilja dessa speciella säkerhetsfrågor från annan sjösäkerhet.

Koden ska förhindra:

• skada på eller förstörelse av hamnanläggning eller fartyg
• kapning eller beslagtagande av fartyg
• manipulation av last
• obehörigt tillträde
• smuggling av vapen
• utnyttjande av fartyg som ett vapen

ISPS-koden ska tillämpas av:

• passagerarfartyg i internationell trafik
• lastfartyg (även höghastighetsfartyg) med bruttodräktighet av 500 eller mer i internationell trafik
• flyttbara oljeborrplattformar till sjöss
• hamnanläggningar som betjänar någon av ovan nämnda fartyg

Reglerna innebär tre grundläggande krav för hamnar:

1. Varje hamnanläggning ska göra en skyddsutredning (innehavaren upprättar underlaget).
2. En skyddsplan ska upprättas för tre skyddsnivåer. Planerna ska godkännas av Transportstyrelsen och gäller i högst fem år. Nivå 1 är normalläget, nivå 2 innebär förhöjd skyddsnivå och nivå 3 gäller vid trolig och överhängande risk. NOA (Nationella Operativa Avdelningen) avgör sedan, i samråd med Transportstyrelsen, vilken nivå som ska gälla i svenska hamnar.
   
   Skyddsplanen ska redovisa hur skyddsarbetet är organiserat samt vilka skyddsåtgärder som tillämpas vid tillträde, övervakning samt kontroll av last, personer och fartygsleveranser. Åtgärderna ska förhindra obehöriga tillträden och att det inte förs ombord vapen eller andra farliga anordningar som kan användas mot människor och egendom. De ska beskrivas för de tre skyddsnivåerna, där de högre nivåerna innebär stigande grad av kontroll och övervakning.
3. En skyddschef (Port facility security officer, PFSO) ska utses för varje hamnanläggning. Skyddschefen ansvarar för att skyddsplaner upprättas och tillämpas, för att brister åtgärdas, för att personal tränas och för att det hålls kontakt med den eller dem som har motsvarande befattningar på fartygen.

Samtliga anställda i Göteborgs Hamn AB och terminalbolagen har gått igenom en interaktiv utbildning vad gäller ISPS-koden. Personal i Energihamnen i Göteborg får dessutom ytterligare säkerhetsutbildning.