Skandiaporten vinnare i Sweden Green Building Awards

Ett pris som delas med framtida generationer

Att vinna priset för hållbar infrastruktur är ett kvitto på att det går att bygga stort, komplext och samtidigt klimatoptimerat. Men för projektledare Jan Andersson är den största vinsten långsiktig.

– Stolta och glada är vi såklart över att kajförstärkningsarbetet i projekt Skandiaporten vunnit utmärkelsen hållbar infrastruktur. Och med 30% koldioxidreduktion anser jag ändå att den största vinsten går till framtidens generationer. Genom våra klimatsmarta materialval, innovativa lösningar och ett nära samarbete med NCC ute i Skandiahamnen har vi visat att det går att bygga koldioxidreducerande även i infrastrukturprojekt av miljardklass, säger Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB.

Redan från projektets början har klimatet varit en central parameter.

– Redan från start har vi arbetat med en klimatkalkyl, som tydligt visar på skillnader i val av material. Vi har vågat ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder, under arbetets gång tänkt nytt och hela tiden haft fokus på att få ner koldioxidutsläppen. Denna kunskap kan vi framöver använda för att sätta ännu hårdare krav på våra upphandlingar framöver, säger Jan Andersson.

Juryns motivering: mod, innovation och mätbara resultat

Juryn lyfter särskilt fram projektets helhetsperspektiv och innovationskraft.

”I en krävande och komplex miljö har årets vinnare visat mod och innovationskraft genom att satsa på klimatoptimerad grundläggning, systematiskt arbete med klimatreducerande åtgärder samt cirkulära lösningar. Resultatet är en nära 40% minskning av klimatpåverkan. Med sitt helhetsperspektiv visar projektet vägen för hela branschen och bevisar att hållbarhetsarbete både reducerar utsläpp och skapar hög kvalitet och inspiration för framtida projekt.”

Så minskade Skandiaporten sitt klimatavtryck

Nedan följer några av de viktigaste åtgärderna som bidragit till projektets CO₂-reduktion.

1. Klimatoptimerade material och konstruktioner

• Material med lägre klimatpåverkan, bland annat återvunnet stål vilket sparade 15 % av projektets totala klimatavtryck.

• Optimerade konstruktioner, inklusive reducerad betongtjocklek.

• Betong med mindre andel cement, ersatt med slagg.

• Effektivare användning av betong – stålrörspålar fylldes delvis med krossmaterial.

• Tunnare skikt av grovbetong.

• Effektivare spont med mindre dimensioner och omfattning.

• Innovativa lösningar framtagna av både tjänstemän och yrkesarbetare på plats.

2. Maskiner och transporter med lägre utsläpp

• Samtliga maskiner och transporter kördes på 100 % HVO100.

• Eldrivna maskiner användes vid pålning och borrning.

• Samordnade beställningar och planerade gjutningar minskade antalet transporter.

• Större lastkapacitet i schaktbilar gav färre körningar.

• Laddplatser för elbilar etablerades på byggplatsen.

• ”Hemlass”-principen: ta med nytt material tillbaka från tippen.

• Ingen onödig tomgångskörning.

3. Cirkulärt byggande i praktiken

• Sortering och återanvändning av asfalt, stål och bergmassor mellan projekt.

• Hål i sponten minskade framtida drift- och underhållsbehov.

• Återbruk av material som stålpålar, stålbalkar, asfalt och kapspill.

• Återanvänd spont användes för tätningar.

4. Innovativ arbetsmetodik & klimatstyrning

• Löpande klimatkalkyler dokumenterade minskande utsläpp över tid.

• Effektivt inköpsarbete där CO₂ var ett tydligt urvalskriterium vid upphandlingar.

Projekt Skandiaporten visar att hållbarhetsarbete inte behöver vara ett sidospår, det kan vara en integrerad drivkraft i stora och komplexa infrastrukturprojekt. Genom systematiskt arbete, mod att tänka annorlunda och starka partnerskap har projektet halverat klimatpåverkan och satt en ny branschstandard för hållbar hamninfrastruktur.