Göteborgs Hamn genomför muddring av älvfåran i Göta Älv och hamnarna vart tredje till femte år för att bevara nödvändiga vattendjup. Djupen varierar mellan delar av hamnen, från som mest 20 meter ute vid energihamnen Torshamnen och cirka åtta meter vid Danmarks- och Tysklandsterminalerna samt i själva älvfåran. I det senaste projektet genomfördes under förra året muddring av totalt 200 000 kubikmeter massor, varav 165 000 kubikmeter lades i Lundbybassängen i centrala Göteborg.

– Massorna är till 90 procent förorenade av bland annat TBT, tributyltenn, en hormonstörande supertoxisk organisk förening som fram till 2008 ingick i båtbottenfärger.

Massorna kringgärdas när de används som utfyllnad av en sprängstensvall för att gifterna inte ska kunna smita ut i älven och just nu slutförs projektet genom att sluttäckning och inkapsling av deponin görs med sjösand hämtad från Danmark.

– Det finns ingen bra deponi på land. Det här är ett bra sätt att använda de förorenade massorna.

Arendal 2 blir ny stor terminal
Arendal 2 ska bli ett nytt terminalområde i de yttre delarna av Göteborgs Hamn. Dagens ytterhamnar byggdes på 1960- och 70-talen och sedan dess har volymtillväxten varit mycket kraftig. Med den nya hamnterminalen i Arendal kan Göteborgs Hamn möta näringslivets krav på ökade godsvolymer

Ett 22 hektar nytt terminalområde ska skapas genom utfyllnad med en miljon kubikmeter muddermassor och sprängstensvallar.

– Får vi en bra dom och slipper överklaganden kommer vi under nästa höst att utföra fältförsök för att bevisa att muddermassor kan användas och kapslas in på ett bra sätt. Med alla våra erfarenheter av hantering av muddermassor hoppas vi komma igång i full skala 2018/2019 för att ha en helt ny anläggning klar omkring 2022, säger Ida Fossenstrand.

Den nya hamnen får ett djup om elva meter för att kunna ta emot intraeuropeiska fartyg. Terminalprojektet beräknas kosta en miljard kronor.

– Det fina är att vi räknar med att inte behöva köpa material utan att vi ska vara självförsörjande på utfyllnadsmassor, det är bra ekonomiskt men även miljömässigt säger Ida Fossenstrand.

Artikeln är förkortad och lånad ur magasinet Dagens Infrastruktur nr. 5/15. Artikelförfattare: Gösta Löfström. Originalartikeln finns att läsa på sidan 32 i magasinet som du hittar i pdf-format här.