Vi sparar data i cookies för att ge dig som besökare en bättre användarupplevelse. Genom att använda våra tjänster godkänner du det.
Göteborgs Hamn AB - Startsida
Förorenade muddermassor blir ny godsterminal i Göteborgs Hamn
Göteborgs Hamn ska utnyttja förorenad lera från havsbotten till att bygga en ny godsterminal. Nu testas metoden i ett storskaligt fältförsök med muddermassor från Göta Älv. Igår kom den första pråmen med massor.

Göteborgs Hamn bygger en ny godsterminal i ytterhamnarna på Hisingen. Den 220 000 kvadratmeter stora terminalen ska byggas av lermassor från Göta Älv, som grävs upp i samband med underhållsmuddringar för att behålla älvens vattendjup.
Muddermassorna i älven är förorenade av bland annat TBT, tributyltenn, ett hormonstörande miljögift som fram till 2008 ingick i båtbottenfärger. För att säkra att massorna kan vallas in på ett säkert sätt utan att sippra ut till omgivningen genomförs nu grundliga tester.

— Det finns ingen bra deponi på land för så här stora volymer av förorenade massor. Det här är ett bra sätt att använda massorna på, samtidigt som Göta Älv blir allt renare, förklarar Eduardo Epifanio, projektledare på Göteborgs Hamn AB.
Testar ny metod
Metoden har testats i labb. Nu är det dags för fältförsök i stor skala med muddermassor från området runt Göta Älvbron.
Fältförsöket går ut på att två olika kombinationer av fyllnadsmaterial testas. En där massorna blandas med cement och slagg och en där massorna blandas med cement, slagg och så kallad flygaska* – vilket är betydligt billigare och bättre för miljön. Dels för att askan återanvänds och dels för att framställning av cement är mycket energikrävande.

— Det funkade bra i labb och nu ska det testas i större skala. Det viktiga är att säkerställa att inga miljögifter läcker ut i vattnet och att hållfastheten uppfyller kraven, säger Eduardo Epifanio.
Fältförsöket pågår fram till påsk. Därefter ska resultatet utvärderas.
Fakta om fältförsöket – så funkar det:
Förorenade muddermassor från området runt Göta Älvbron transporteras på pråm till Arendalsviken. Där mixas massorna med olika kombinationer av bindemedel (cement, slagg och flygaska). Fyllnadsmassorna pumpas ner i två olika celler, som ska jämföras med varandra. Massorna kringgärdas av en stenvall och en spont för att föroreningarna inte ska kunna läcka i älven. Därefter täcks massorna med en 1,2 meter tjock överbyggnad.
*Flygaska är en restprodukt från avfallsförbränning.