Amerikatrafiken lever!

13:27 - 03 dec 2015 / Nyhet

Det är läge att uppmärksamma två grundpelare i fartygstrafiken Göteborg - New York. Det är i år 100 år sedan Svenska Amerika Linien (SAL) grundades och det är 50 år sedan planerna på Atlantic Container Line (ACL) började ta form 1965. Lämpligt nog kommer sannolikt fjärde generationens fartyg (”G 4-orna”) att börja trafikera Göteborg inom kort, så visst lever trafiken om än under annorlunda former.

Svenska Amerika Linjen bildades år 1915, då under namnet Rederi AB Sverige-Nordamerika. Grundare var de numera legendariska skeppsredarna Wilhelm R. Lundgren och Dan Broström. Lundgren avled dock under uppbyggnadsarbetet och efterträddes av Gunnar Carlson. Den 1 oktober 1915 förvärvade man sitt första fartyg, den holländska ångaren Potsdam, byggd år 1900 och som som gjorde sin första resa Göteborg – New York för det nybildade rederiet den 11 december 1915. Hon var då omdöpt till ”Stockholm”. Befälhavare var Axel Håkansson, och resan blev mer dramatisk än väntat genom att "Stockholm" uppbringades av engelska krigsfartyg och beordrades till Kirkwall för visitation där  all post beslagtogs. Efter tre dygn kunde resan fortsätta, och "Stockholm" anlände till New York och Pir 97 på Manhattan efter en resa på drygt 15 dygn.

När rederiet 1940 tvingades göra uppehåll i linjetrafiken på grund av andra världskriget hade drygt 500 000 passagerare rest med S.A.L. över Atlanten. 1957 hade man sin miljonte resenär, men ganska snart därefter började nedgången i reguljärfarten.

Den 25 juli 1956 inträffade en tragisk händelse i rederiets historia, då rederiets fartyg m/s Stockholm, byggd på Götaverken 1948, kolliderade med det italienska fartyget ”Andrea Doria” ost om Nantuckets fyrskepp under gång från New York. 52 personer omkom, varav 47 i ”Andrea Doria”, som sjönk efter 11 timmar en bit från kollisionsplatsen.

Redan tidigt hade rederiet satsat på kryssningstrafik, som under 50-talet blev en allt viktigare del av verksamheten, då flyget hastigt tog över större delen av reguljärtrafiken över Atlanten. Men även kryssningsfarten drabbades av minskat resande och detta i kombination med stigande kostnader gjorde att Broströmskoncernen i mars 1975 meddelade att trafiken skulle upphöra. De kvarvarande fartygen ”Gripsholm” (1957) och ”Kungsholm (1966) såldes, och företaget lade formellt ner passagerartrafiken hösten 1975. Noterbart är att den sista ”Kungsholm” fortfarande existerar och är som bekant föremål för intressegrupper med ambitionen att köpa henne för att lägga henne som flytande hotell eller liknande i Göteborg. Detta hade varit ett fint inslag i stadsbilden, men tyvärr verkar det som om projektet av olika anledningar inte blir av.

S.A.L. har även en speciell betydelse, då dess fartyg var föremål för ett oerhört intresse bland göteborgarna, och kom att till stor del symbolisera den transoceana sjöfarten i Göteborg och Sverige. För oss i Göteborgs Hamn har kajplatsen och kajskjulet, (Amerikaskjulet/ Betongskjulet/36:an, uppfört 1906-1910), som blev S.A.L:s terminal under dess 60-åriga verksamhet, också fått en särskild betydelse och vi kan känna historiens vingslag när vi erinrar oss sex decenniers verksamhet och alla människor, kända och okända, som passerat genom huset på väg bort eller hem mot många skiftande öden.

Atlantic Container Line har sin upprinnelse år 1965 genom bildandet av ett s.k. ”Operating Company” registrerat på Bermuda. Anledningen var att de nordiska rederier som trafikerade Nordamerika, såg med stigande oro att amerikanska Sea-Land planerade att med hjälp av sina enhetslaster expandera till Europa, och man kände att man måste möta detta ”hot”. Initiativtagare blev Wallenius som engagerade Holland America Line för att täcka upp kontinenttrafiken. Men man behövde också partners på Skandinavien, och den enda service av betydelse som fanns på den marknaden var den samseglingstrafik som sedan länge bedrivits mellan just S.A.L. och Transatlantic. Under 1966 engagerades franska Compagnie Générale Transatlantique och snart därefter brittiska Cunard i samarbetet. Sammanlagt beställde parterna tio fartyg för trafiken. Först ut var Transatlantics ”Atlantic Span”. Den 2 september lastade hon vid den nya terminalen i Skandiahamnen inför en samlad expertis. Trafiken hade satt press på Göteborgs Hamn som inför trafikstarten tog sin första containerkran i bruk. Det är tydligt att ACL:s planer fungerade som katalysator för Hamnens utveckling av containerkranar.

Kranen som kunde lyfta 27 ton beskrevs så här i Hamnens personaltidning ”Hamnbilden”:

Kranen skall svara för den s.k. lift on/ lift off-hanteringen av containers av Containers vid ACL-terminalen som nu uppförs söder om England-Sverige Linjens anläggning. (ACL-terminalen omfattade kajplatserna 641-642 på västra kajen) Kranen, av märket Nohab-Paceco, har byggts vid Aalborg Vaerft i Danmark, vilken firma även monterar kranen. Denna kan betraktas som en kombinerad kran och travers, lastenheterna lyfts från kaj eller båt, forslas vinkelrätt mot kajlinjen längs den ca 60 meter långa kranarmen och sänks sedan ned på båten respektive på trailer eller järnvägsvagn Kranen har en imponerande höjd, ca 52 meter, och en karakteristisk profil, vilken har givit såväl kaffedrickare på Långedrag som sjöfarande ett nytt landmärke på norra älvstranden.

Göteborgs Hamn fick mycket lovord från rederihåll för sin framsynthet och investeringsvilja när det gällde att skapa ett svenskt brohuvud för transatlantisk containertrafik. Det underströks med särskild tillfredsställelse att man ”kunnat föra förutsättningslösa och framgångsrika diskussioner med Hamnen”. Det är så Hamnen vill verka och uppfattas ännu idag, nästan 50 år senare.

”Atlantic Span” följdes i rask takt av ytterligare tre fartyg, och under 1969-70 var det dags för andra generationens fartyg, de s .k. G2-fartygen. Redan från början hade varningsflagg hissats från bedömare på fraktsidan, för att ett rent fraktkrig kunde bli följden pga. överskott på Nordatlanttraden, vilket blev verklighet i början av 1970. ACL:s drag blev att dra sig ur några konferenser, vilket blev lyckosamt och resultatet såg ut att för första gången kunna täcka både kapital- och räntekostnader. Då utbröt en hamnarbetarstrejk på USA:s östkust, som varade i över två månader och naturligtvis var påfrestande för ACL. Det var således ingen lätt startsträcka för det unga rederiet, man fick också problem med de amerikanska antitrustlagarna, så olika hinder dök upp underhand, men man har manövrerat sig framgångsrikt genom både goda och dåliga tider och nu femtio år efter att planeringen för konsortiet startade, kommer så fjärde generationens fartyg i trafik. Som mest hade ACL fjorton fartyg i trafik i början av åttiotalet, vilket successivt minskades till åtta under 1983.

Även ACL drabbades av krigshändelser. I april 1982 rekvirerades ACL/Cunards båda fartyg ”Atlantic Conveyor” och ”Atlantic Causeway” av brittiska marinen och sattes in i transporttjänst i Falklandskriget, när Argentina försökte erövra Falklandsöarna från Storbritannien. Under häftiga strider i maj sänktes ”Atlantic Conveyor” vid ett argentinskt anfall.

Man har hela tiden hållit fast vid och utvecklat konceptet med kombinationsfartyg, och detta kännetecknar även fjärde generationens ACL- fartyg. Runt tio procent av svensk containerexport går till USA, vilket gör landet till en av Sveriges största exportpartners utanför Europa. En stor del av exporten går via ACL:s direktlinjer från Göteborgs Hamn.

Fartygen tar alltså både gods som är lastat i containrar och gods som rullas på fartygen, till exempel bygg- och anläggningsmaskiner, bilar eller båtar. ACL:s helägda flotta består idag av fem så kallade conro-fartyg (container och roro=roll on roll off). Trots att de nya fartygen varken är så mycket längre eller bredare så ökar kapaciteten dramatiskt. Från att tidigare ha kunnat lasta 1 850 TEU* så klarar man nu hela 3 800 TEU. Ytan för roro- last ökas från 18 500 kvadratmeter till 28 900 kvadratmeter och den maximala takhöjden ökas från 6,2 meter till 7,4 meter. Fartygen får en ny effektiv skrovform utan bulb. De fem nya fartygen är byggda på Hudong Zhonghuavarvet i Shanghai och skall alla vara i drift under andra kvartalet 2016. De gamla fartygen Atlantic Cartier, Atlantic Companion, Atlantic Compass, Atlantic Concert och Atlantic Conveyor kommer att fasas ut.

ACL:s nya fartyg Atlantic Star gjorde sitt första anlöp i Göteborgs Hamn i december 2015.

Fler nyheter

newspage.MainImageAlt

Göteborgs hamns godsvolymer 2018

Läs mer
newspage.MainImageAlt

Nytänkande elever skapar idéer om framtida transporter

Läs mer
newspage.MainImageAlt

Julbrev 2018 av Magnus Kårestedt, VD Göteborgs Hamn AB

Läs mer