Vi sparar data i cookies för att ge dig som besökare en bättre användarupplevelse. Genom att använda våra tjänster godkänner du det.
Göteborgs Hamn AB - Startsida
Skandiaporten - Farledsfördjupning
Göteborgs hamn är den enda svenska hamnen som kan ta emot världens största oceangående fartygen och därmed erbjuda direkttrafik till andra världsdelar över världshaven. Godsfartygen blir allt större och nu behöver farleden in till hamnen fördjupas med cirka 4 meter. Projektet är döpt till Skandiaporten och är ett samprojekt med Trafikverket och Sjöfartsverket. Arbetet med att muddra farled samt hamnbassäng och kajåtgärder beräknas vara klart till 2026. Tillståndsansökningar för planerade åtgärder är inlämnad till Mark- och Miljödomstolen.
Kajåtgärder
På 10 år har det genomsnittliga containerfartyget blivit 10 gånger så stort. Farledens begränsade djup innebär att de största fartygen av idag inte kan anlöpa Göteborgs hamn fullastade.
Enligt en studie från Trafikverket behöver farleden fördjupas med cirka 4 meter för att uppnå ett tillräckligt djupgående. Området som behöver fördjupas är nära 5 kilometer långt. En viktig del av investeringen är fördjupning och förstärkning av kaj så att flera djupgående fartyg kan hanteras samtidigt på ett framtida hållbart sätt.
Göteborgs Hamn AB ansvarar för förstärkning av södra kajen i Skandiahamnen och fördjupning närmast utanför kajen. Kajåtgärderna tar ca 4 år att genomföra (första etappen som omfattar västra delen av kajen) och behöver således påbörjas innan farledsfördjupningen startar för ett gemensamt färdigställande år 2026. Göteborgs Hamn AB har i juli 2020 upphandlat NCC i en totalentreprenad som skall genomföras i samverkan/partnering. Projektering pågår och när den är avslutad och miljödom erhållen skall projekteringen övergå i byggnation.
En tillståndsansökan med teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning för kajåtgärderna lämnades in till Mark och Miljödomstolen i december 2020 och processen pågår. Ansökan med bilagor finner du här nedan.
För mer information om Skandiaporten och fortskridandet av projektet och dess delar finns att läsa på Skandiaporten.se
Många av de större fartygen som regelbundet anlöper Göteborg med svenska import- och exportvaror i lasten har ett djupgående på upp till 16 meter, långt djupare än de 13,5 meter som utgör gränsen idag.
Idag anlöps Göteborgs Hamn av containerfartyg som kan lasta allt från 1 000 containrar upp till 19 500 containrar. När farleden fördjupats med tre-fyra meter kommer samtliga fartyg som tar mer än 5 000 containrar kunna komma med mer last än de gör idag. När kan då fartygen anlöpa Göteborgs Hamn utan begränsningar? Om allt går enligt plan kan vi starta arbetet med att fördjupa hamnen någon gång efter 2023. Därefter tar det ytterligare några år innan allt är helt färdigt.
Blädderbar pdf för Skandiaporten
Ansökan med bilagor till Mark- och Miljödomstolen.
- Tillståndsansökan Kajåtgärder
- Innehållsförteckning Kajåtgärder
- Bilaga A - Karta med planerade åtgärder
- Bilaga B - Karta med koordinater dumpningsplatser
- Bilaga C - Rådighetsmedgivande från Kammarkollegiet
- Bilaga D - Teknisk beskrivning
- Bilaga D1 - Översikt planerade åtgärder i farled och kaj
- Bilaga D2 - PM Geoteknik
- Bilaga D3 - Ritning etappindelning planerade åtgärder
- Bilaga D4 - Riskanalys vibrationer
- Bilaga D5 - Vågberäkningar Skandiahamnen Göteborg
- Bilaga D6 - Grovanalys-riskanalys för hamnmyndigheten
- Bilaga E MKB Skandiaporten 2020-12-18
- Bilaga E01 Samrådsredogörelse
- Bilaga E02 - Metodbeskrivning
- Bilaga E03 - Kartor med riksintressen och områdesskydd
- Bilaga E04 - Beräkning av spridning av spill vid muddring och dumpning
- Bilaga E05 - Sedimentprovtagning farled
- Bilaga E06 - Avsänkning från fartyg
- Bilaga E07 - Marinbiologisk kunskapssammanställning och kompletterande undersökning
- Bilaga E08 - Arkeologisk utredning BM dnr 20-0059
- Bilaga E09 - Muddring bedömning av störningspåverkan buller
- Bilaga E10 - Luftkvalitet i anläggningsskedet
- Bilaga E11 - Lokaliseringsutredning dumpning av massor inkl bilagor
- Bilaga E12 - Byggbyller pålning kajåtgärder
- Bilaga F - Sakägarförteckning
- Bilaga F1 - Karta sakägare
- Bilaga F2 - Utdrag ur fastighetsregistret
- Komplettering 31 maj 2021
Bemötande av remissyttranden 1 december 2021 och 31 januari 2022:
- 211201 yttrande Göteborgs hamn
- 220131 M55-15-20 yttrande GHAB 220131 - Bilaga PM ackumulation inkl. bilagor
INFORMATION
-
Så mycket djupare behöver det bli4 meter
-
De största fartygen lastar20 000 containrar
-
Kostnad2,55 miljarder kronor (2020)
-
Statlig finansiering1,255 miljarder kronor
-
MuddringsbehovCirka tolv miljoner m3
PROJEKTKONTAKT
-
Jan AnderssonSenior Technical Advisor+46 31 368 75 27jan.andersson@portgot.se
-
Kristina BernsténDelprojektledare miljö, Skandiaporten+46 10-815 12 78kristina.bernsten@portgot.se
-
Eva Wegsjö SandeDelprojektledare upphandling+46 31 368 75 46eva.sande@portgot.se
Så jobbar vi med
hållbarhet i projektet
Projektet syftar till att möjliggöra fortsatta transoceana direktanlöp till Göteborg, vilket leder till effektivare transporter. Under anläggningsskedet påverkar farledsåtgärder havsmiljön genom muddring, dumpning och sprängning. Hamnbolaget är ansvariga för förstärkning av kaj och terminalyta, vilket innebär användning av stora volymer betong och stål. Klimatkalkyler används under projekteringen för att arbeta med projektets miljöpåverkan. Mål är framtagna för klimat och arbetsmiljö som syftar till att göra medvetna val för att minska projektets CO2-avtryck samt få till ett stort engagemang och delaktighet som ger noll fysiska/psykiska olyckor.
Projektet berör följande hållbarhetsmål
FAQ Muddringen av farled och hamnbassäng, Göteborgs Hamn
-
Varför måste ni göra farleden djupare?Svar: För att bibehålla och framtidssäkra Sveriges och Göteborgs Hamns konkurrenskraft inom den internationell godstransportsmarkanden måste farled och hamn anpassas till den globala, moderna containerflottan. Utan en farledsfördjupning kan inte de största fartygen anlöpa Göteborgs hamn i framtiden, vilket i sin tur skulle innebära att svensk export och importindustri inte längre direkttillgång till omvärlden via en internationell storhamn. Sjöfart är det överlägset mest hållbara sättet att frakta stora mängder gods över långa avstånd. Utan tillgång till en storhamn med direktanlöp till kontinenten skulle svensk industri drabbas av merkostnader, längre ledtider och inte minst tvingas till ett ökat klimatavtryck som är i princip oöverblickbara.
-
Hur stora muddermassor rör det sig om?Svar: Totalt ska 13,5 miljoner kubikmeter lera grävas upp. Av dessa utgör 285 000 kubikmeter förorenad lera som kommer från hamnbassängen där det tidigare låg varvsindustrier som släppte ut miljöfarliga ämnen som kvicksilver och tributyltenn. Merparten av muddermassorna är alltså rena och består av preindustriell glacial lera, det vill säga lera som har avsatts i samband med istiden.
-
Varför kan ni inte köra och lägga de 285 000 kubikmeter förorenade massor på land i stället för i havet?Svar: Under arbetet med vår tillståndsansökan har vi gjort flera utredningar och undersökningar gällande olika alternativ av masshantering och det är baserat på detta arbete som vi anser att föreslagen lösning med havsdeponi är det bästa alternativet. Problematik och risker kopplat till en landdeponi innefattar bland annat att stora landytor måste tas i anspråk, massorna ska avvattnas och vattnet tas omhand samt att massorna måste transporteras bort med närmare 14 000 tusen lastbilstransporter. Det finns också en problematik med att hitta lämpliga platser och deponier för hantering av massorna samt att det naturliga saltet i massor från havet kan orsaka skada på miljön om det kommer upp på land och lakas ut i naturen. Genom att nyttja stora pråmar för förflyttning av massor istället för lastbilar minskar vi inte bara antalet transporter med onödiga koldioxidutsläpp utan även mängden omlastningar med risk för spill.
-
Flyttar ni inte bara problemet när ni gräver upp förorenade muddermassor i hamnbassängen och lägger dem ute vid Vinga?Svar: Nej, det blir faktiskt tvärt om, både miljön för djur och växter och även havsbotten blir bättre när mudderarbetet är klart. Detta gäller både ute vid Vinga och i Göteborgs hamnbassäng där de idag ligger fullt exponerade i Göta älvs mynning och dras ut i havet av älvens strömmar. Tack vare att de förorenade muddermassorna läggs i djuphålor och kapslas in med tio meter tjockt lager av rena muddermassor visar våra undersökningar att de inte längre får någon negativ påverkan på miljön.
-
Varför just utanför Vinga?Svar: Just valet av placering utanför Vinga är gjord efter noggranna undersökning av havsbotten så att det är en botten med ackumulerande förhållanden och att det inte finns strömmar som kan flytta på lermassorna.
-
Ni säger att muddermassorna kommer att ligga stilla i djuphålorna. Har ni någon kontroll på det?Svar: Ja, vi kommer att upprätta ett kontrollprogram för hantering och bevakning av platsen i flera år framöver. Ett sådant kontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten.
-
Men när ni släpper ner de förorenade massorna i havet utanför Vinga, finns inte risk att det sprider sig då?Svar: Muddermassorna släpps ner 4-5 meter under vattenytan och faller rakt ner mot botten och sprids inte utanför det valda området. Ofrånkomligt uppkommer spill när massorna släpps och detta har noggrant modellerats och bedöms inte medföra någon negativ konsekvens för havsmiljön.
-
När ni muddrar blir det grumligt, kan inte fiskar och växter påverkas då?Svar: Den grumling som uppkommer till följd av muddringen har modellerats och tillsammans med erfarenheter från tidigare projekt så vet vi att grumlingen orsakar minimal påverkan på djur och växter och utgör ingen negativ konsekvens för vare sig dagens eller framtidens havsliv.
-
Hur säkra är ni på att detta funkar?Svar: Vi är mycket säkra för vi har gjort detta tidigare. Åren 2000–2004 genomförde Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn AB muddringsprojektet Säkrare farleder i Göteborg med motsvarande muddringsvolymer som nu, så själva tillvägagångsättet är väl beprövat och noga utrett. Efterkontroll visade inte på någon bestående skada i något fall, varken på miljö eller djur och växtliv.
-
Jag har fler frågor, vem kan svara mig?Svar: Du får gärna ta kontakt med: Jenny Röström, projektledare Skandiaporten på Sjöfartsverket. Hon nås på: jenny.rostrom@sjofartsverket.se, Mobil: 0707-24 57 76 eller Jan Andersson delprojektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB. Han nås på: E-post: jan.andersson@portgot.se Tele: 031-368 75 27.
Farledsfördjupningen i siffror
130
direktlinjer till övriga världen
70
procent av Sveriges utrikeshandel fraktas med sjöfart
Tidplan
-
2026 Skandiaporten är i hamn. Farled fördjupad och västra kajläget i Skandiahamnen klar.
-
maj 2026
-
Under första halvåret 2026 kommer farleden vara fördjupad och klar.
-
-
mars 2026
-
Muddring utanför västra kajläget förväntas färdigställas under Q1 2026
-
-
mars 2026
-
Entreprenaden västra kajläget färdigställt. Muddring utanför västra kajläget förväntas färdigställas under Q1 2026.
-
-
oktober 2024
-
Fördjupning och breddning av farled har planerad start. Muddringen igång.
-
-
september 2022
-
Riktkostnad för kajförstärkning överenskommen, beställning till NCC för påbörjande av byggnation.
-
-
juni 2022
-
Huvudförhandling miljötillstånd hålls 1-3 juni.
-
-
maj 2021
-
När farleden fördjupats med tre-fyra meter kommer samtliga fartyg som tar mer än 5 000 containrar kunna komma med mer last än de gör idag.
-
-
december 2020
-
Miljökonsekvensbeskrivningen färdigställd och handlingarna inlämnade för prövning av Mark-och miljödomstolen.
-
-
juni 2018
-
Regeringen fattar beslut om en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. I den avsätts 1,25 miljarder kronor till farledsfördjupningen i Göteborgs hamn.
-
-
2017januari
PROJEKTET SJÖSÄTTS
-
Relaterade dokument
-
Läs mer i vårt nyhetsbrev
Nyhetsbrev om Skandiaporten