Kajåtgärder

På 10 år har det genomsnittliga containerfartyget blivit 10 gånger så stort. Farledens begränsade djup innebär att de största fartygen av idag inte kan anlöpa Göteborgs hamn fullastade.

Enligt en studie från Trafikverket behöver farleden fördjupas med cirka 4 meter för att uppnå ett tillräckligt djupgående. Området som behöver fördjupas är nära 5 kilometer långt. En viktig del av investeringen är fördjupning och förstärkning av kaj så att flera djupgående fartyg kan hanteras samtidigt på ett framtida hållbart sätt.

Göteborgs Hamn AB ansvarar för förstärkning av södra kajen i Skandiahamnen och fördjupning närmast utanför kajen. Kajåtgärderna tar ca 4 år att genomföra (första etappen som omfattar västra delen av kajen) och behöver således påbörjas innan farledsfördjupningen startar för ett gemensamt färdigställande år 2026. Göteborgs Hamn AB har i juli 2020 upphandlat NCC i en totalentreprenad som skall genomföras i samverkan/partnering. Projektering pågår och när den är avslutad och miljödom erhållen skall projekteringen övergå i byggnation.

En tillståndsansökan med teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning för kajåtgärderna lämnades in till Mark och Miljödomstolen i december 2020 och processen pågår. Ansökan med bilagor finner du här nedan.

För mer information om Skandiaporten och fortskridandet av projektet och dess delar finns att läsa på Skandiaporten.se

FAQ Muddringen av farled och hamnbassäng, Göteborgs Hamn

1. Varför måste ni göra farleden djupare?
   Svar: För att bibehålla och framtidssäkra Sveriges och Göteborgs Hamns konkurrenskraft inom den internationell godstransportsmarkanden måste farled och hamn anpassas till den globala, moderna containerflottan. Utan en farledsfördjupning kan inte de största fartygen anlöpa Göteborgs hamn i framtiden, vilket i sin tur skulle innebära att svensk export och importindustri inte längre direkttillgång till omvärlden via en internationell storhamn. Sjöfart är det överlägset mest hållbara sättet att frakta stora mängder gods över långa avstånd. Utan tillgång till en storhamn med direktanlöp till kontinenten skulle svensk industri drabbas av merkostnader, längre ledtider och inte minst tvingas till ett ökat klimatavtryck som är i princip oöverblickbara.
   
   
2. Hur stora muddermassor rör det sig om?
   Svar: Totalt ska 13,5 miljoner kubikmeter lera grävas upp. Av dessa utgör 285 000 kubikmeter förorenad lera som kommer från hamnbassängen där det tidigare låg varvsindustrier som släppte ut miljöfarliga ämnen som kvicksilver och tributyltenn. Merparten av muddermassorna är alltså rena och består av preindustriell glacial lera, det vill säga lera som har avsatts i samband med istiden.
   
   
3. Varför kan ni inte köra och lägga de 285 000 kubikmeter förorenade massor på land i stället för i havet?
   Svar: Under arbetet med vår tillståndsansökan har vi gjort flera utredningar och undersökningar gällande olika alternativ av masshantering och det är baserat på detta arbete som vi anser att föreslagen lösning med havsdeponi är det bästa alternativet. Problematik och risker kopplat till en landdeponi innefattar bland annat att stora landytor måste tas i anspråk, massorna ska avvattnas och vattnet tas omhand samt att massorna måste transporteras bort med närmare 14 000 tusen lastbilstransporter. Det finns också en problematik med att hitta lämpliga platser och deponier för hantering av massorna samt att det naturliga saltet i massor från havet kan orsaka skada på miljön om det kommer upp på land och lakas ut i naturen.  Genom att nyttja stora pråmar för förflyttning av massor istället för lastbilar minskar vi inte bara antalet transporter med onödiga koldioxidutsläpp utan även mängden omlastningar med risk för spill
   
   
4. Flyttar ni inte bara problemet när ni gräver upp förorenade muddermassor i hamnbassängen och lägger dem ute vid Vinga?
   Svar: Nej, det blir faktiskt tvärt om, både miljön för djur och växter och även havsbotten blir bättre när mudderarbetet är klart. Detta gäller både ute vid Vinga och i Göteborgs hamnbassäng där de idag ligger fullt exponerade i Göta älvs mynning och dras ut i havet av älvens strömmar. Tack vare att de förorenade muddermassorna läggs i djuphålor och kapslas in med tio meter tjockt lager av rena muddermassor visar våra undersökningar att de inte längre får någon negativ påverkan på miljön.
   
   
5. Varför just utanför Vinga?
   Svar: Just valet av placering utanför Vinga är gjord efter noggranna undersökning av havsbotten så att det är en botten med ackumulerande förhållanden och att det inte finns strömmar som kan flytta på lermassorna. 
   
   
6. Ni säger att muddermassorna kommer att ligga stilla i djuphålorna. Har ni någon kontroll på det?
   Svar: Ja, vi kommer att upprätta ett kontrollprogram för hantering och bevakning av platsen i flera år framöver. Ett sådant kontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten.
   
   
7. Men när ni släpper ner de förorenade massorna i havet utanför Vinga, finns inte risk att det sprider sig då?
   Svar: Muddermassorna släpps ner 4-5 meter under vattenytan och faller rakt ner mot botten och sprids inte utanför det valda området. Ofrånkomligt uppkommer spill när massorna släpps och detta har noggrant modellerats och bedöms inte medföra någon negativ konsekvens för havsmiljön.
   
   
8. När ni muddrar blir det grumligt, kan inte fiskar och växter påverkas då?
   Svar: Den grumling som uppkommer till följd av muddringen har modellerats och tillsammans med erfarenheter från tidigare projekt så vet vi att grumlingen orsakar minimal påverkan på djur och växter och utgör ingen negativ konsekvens för vare sig dagens eller framtidens havsliv.
   
   
9. Hur säkra är ni på att detta funkar?
   Svar: Vi är mycket säkra för vi har gjort detta tidigare. Åren 2000–2004 genomförde Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn AB muddringsprojektet Säkrare farleder i Göteborg med motsvarande muddringsvolymer som nu, så själva tillvägagångsättet är väl beprövat och noga utrett. Efterkontroll visade inte på någon bestående skada i något fall, varken på miljö eller djur och växtliv.
   
   
10. Jag har fler frågor, vem kan svara mig?
    Svar: Du får gärna ta kontakt med:
    
    Jenny Röström, projektledare Skandiaporten på Sjöfartsverket. Hon nås på: jenny.rostrom@sjofartsverket.se,
    Mobil: 0707-24 57 76 eller
    

    Jan Andersson delprojektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB.
    Han nås på: E-post: jan.andersson@portgot.se Tele: 031-368 75 27.

    
    
    

Ansökan med bilagor till Mark- och Miljödomstolen.

- Tillståndsansökan Kajåtgärder
- Innehållsförteckning Kajåtgärder
- Bilaga A - Karta med planerade åtgärder
- Bilaga B - Karta med koordinater dumpningsplatser
- Bilaga C - Rådighetsmedgivande från Kammarkollegiet
- Bilaga D - Teknisk beskrivning
- Bilaga D1 - Översikt planerade åtgärder i farled och kaj
- Bilaga D2 - PM Geoteknik
- Bilaga D3 - Ritning etappindelning planerade åtgärder
- Bilaga D4 - Riskanalys vibrationer
- Bilaga D5 - Vågberäkningar Skandiahamnen Göteborg
- Bilaga D6 - Grovanalys-riskanalys för hamnmyndigheten
- Bilaga E MKB Skandiaporten 2020-12-18
- Bilaga E01 Samrådsredogörelse
- Bilaga E02 - Metodbeskrivning
- Bilaga E03 - Kartor med riksintressen och områdesskydd
- Bilaga E04 - Beräkning av spridning av spill vid muddring och dumpning
- Bilaga E05 - Sedimentprovtagning farled
- Bilaga E06 - Avsänkning från fartyg
- Bilaga E07 - Marinbiologisk kunskapssammanställning och kompletterande undersökning
- Bilaga E08 - Arkeologisk utredning BM dnr 20-0059
- Bilaga E09 - Muddring bedömning av störningspåverkan buller
- Bilaga E10 - Luftkvalitet i anläggningsskedet
- Bilaga E11 - Lokaliseringsutredning dumpning av massor inkl bilagor
- Bilaga E12 - Byggbyller pålning kajåtgärder
- Bilaga F - Sakägarförteckning
- Bilaga F1 - Karta sakägare
- Bilaga F2 - Utdrag ur fastighetsregistret